En studentska som sjunger i körer & har gått musiktillägget på gymnasiet. Familjen ville ge henne något som hon kan stå för & som verkligen är hon, en rätt bestämd & klok 19-åring det här, fick jag höra. Först var tanken noter men tänkte sen att en g-klav skulle ju vara finemang. Å dessutom en snygg krumelur rent designmässigt.
De är gjorda med silverspruta, uppbyggd i tre lager och sedan påfylld med silverpasta. En del slipande innan jag var nöjd och de fick åka in i ugnen och brännas. Det syns ganska tydligt att de är olika och handgjorda vilket jag tycker ger dem en extra känsla, precis som musik. Även om det är samma melodi som någon annan spelat så är det ändå den som framför musiken som ger den dess känsla.
Att de inte blev på pricken likadana, det är det finaste i hela kråksången! Pappa Arne sa att de var supersnygga! Hälsningar Kajsa
Det är en komplimang som heter duga 😀